Fortsätt till huvudinnehåll

Örtregister

Akleja
OBS! Giftig att förtära, innehåller blåsyra. Man använder hela växten som innehåller blåsyra, fetter, enzymer och C-vitamin. Den är antiseptisk och sårrenande.

Anis
Har lakritsliknande smak. Frön kan användas i curryrätter. Infusion på frön kan användas som insektsdödande medel. Te på frön kan hjälpa mot dålig andedräkt, befodrar matsmältningen och är bra mot hosta.

Arnika
Kallas även Slåttergubbe och Hästfibbla. Används till hudvård och gamla huskurer som svett- och urindrivande.

Ask
Man använder unga blad och ung bark. Den innehåller garvämnen och mannitol. Askblads-te är urindrivande, svettdrivande och bra mot reumatism.

Balsamblad
Starkt aromatisk ört som passar till hud-och hårvård. Kan användas i sallader, soppor och såser och till insektsmedel.Te på på bladen befodrar matsmältningen.

Basilika
Känd inom matlagningen, passar till tomat och osträtter. Avskräcker insekter. Basilika-te är bra mot illamående.



Björk
Används bara till hårvård. Björkolja sägs lindra reumatisk värk. Björk-te mot urinvägsinfektion.




Björnbär
Bären goda till efterrätter och bakverk. Bladen används bara till hudvård.



Blodroten trivs i näringsfattig mark; skogar, hyggen, hedar, kärr och berg. Den blir upp till 50 cm hög och är en flerårig ört. Blommorna är klart gula, fyrkantiga, kronbladen har mörk fläck vid basen. Den blommar i juni - augusti. Blodrot kan användas till te, mot halsont och och magbesvär


Blåbär
Känd som sylt och saftbär. Passar i bakverk.Te på bladen är urindrivande och blodsockersänkande.

Bockhornsklöver
Har bitter arom. Rostade frön används i matlagning, groddade frön i sallader. Frön och te på frön befrämjar matsmältningen.

Brunört
Avkok kan användas som munvatten.

Brännässla
Små skott kan man göra soppa på. Annars är den bäst till hud-och hårvård. Trädgårdentusiaster använder nässelvatten som extra gödning.

Citronmeliss
På 900-talet prisades den av araberna för sin hjärtstärkande egenskap och som medel mot melankoli. Att äta och dricka te på citronmeliss i stora mängder har en viss sövande verkan och sänker puls och blodtryck. Jag vet dock inte hur stora mängder som behövs, för att vara skadligt.

Citronverbena
Citrindoftande ört som passar till hud-och hårvård. I matlagning passar den som fyllning i kött och kyckling.


Daggkåpa
Länge trodde man att Daggkåpans sammandragande egenskaper var så stor att den rent av kunde återställa förlorad jungfrudom och ge fastare bröst. Den kan användas i hudvård och te på den kan lindra mensbesvär.


Dansk körvel
Anisliknande smak, passar till hudvård. I matlagning kan den användas som krydda till sallader, kött och fisk.

Dill
God i matlagning. Te på frön är rogivande och befrämjar matsmältningen.

Doftpelargon
Uppfriskande citrondoft, passar till hudvård och som smaksättning och dekoration av efterrätter och bakverk.

Dragon
Söt doft. Bra i matlagning. Fransk dragon smakar något bättre än rysk dragon men den ryska är härdigare.

Enbär
God som krydda till kött och fisk samt när man röker kött och fisk.
Innehåller eterolja och invertsocker. Enbärs-te är urindrivande och vid utvärtes bruk ökar enbär genomblödningen i huden. Invärtes: ät eller drick mot ödem och dålig aptit. Utvärtes mot reumatism och muskelvärk.

Eukalyptus
Stark mintaktig doft, passar till hudvård. Har en viss antibiotisk verkan och därför är det bra att andas in doftångor vid förkylning. Känns svalkande mot huden och förekommer i många kända muskelsalvor.

Fläder
Blommorna doftar honung. Passar till hud-och hårvård. Blommorna kan man ha i fruktkonserver och göra saft och vin av. Fläder-te är bra mot heshet, feber och reumatism.

Fräken
Bra till hud-och hårvård, den stärker naglarna. Förband med fräken på småsår och fräken-te är urindrivande.

Fänkål
Anisdoftande ört som passar till hud-och hårvård. Passar till fisk sallad och i bröd. Fänkåls-te befrämjar matsmältningen och är urindrivande.

Gråbo
Obs! Giftig i stora mängder. Pollen kan utlösa allergi.
På medeltiden användes gråbo mot epilepsi. Släktnamnet Artemisia anses syfta på gudinnan Artemis som var bla barnafödandets gudinna och man använde gråbo vid förlossningar och kvinnosjukdomar. Te på gråboblad befodrar matsmältningen och ökar mensblödning.

Grå helgonört
Starkt aromatisk. Oljan kan användas i parfymer. Kan användas som insektsmedel.

Gräslök
Välkänd inom matlagning. Milt bakteriedödande.

Havtorn
Bären är rika på A och C-vitamin. Neutraliserar blodtrycket.

Humle
Starkt doftande kotte som är vacker i kransar och dekorationer. Används i ölbryggning och syrning av bröd. Te på kottarna är bra mot halsont och är rogivande. Doften av kottarna är rogivande och kan användas i små kuddar i eller vid sängen.

Indiankrasse
Kryddig doft. Passer till hårvård, frön kan användas som kapris, blad till sallad. Krassete bra mot luftvägsbesvär.

Isop
Myskartad doft. God i sallader och kötträtter. Kan användas som mal-och insektsmedel. Te på isop bra mot luftvägsbesvär.

Johannesört
En flerårig ört,som är mellan 30-60 cm hög. Den har motsatta blad som är ovala och skaftlösa. Den äkta har två längsgående valkar på stjälken. Det är blomorna som används.
Den är mest känd som brännvinskrydda men i moderna tider även använd mot bla depressioner.
Olja av Johannesört på en bomullstuss i örat hjälper mot öronvärk.
OBS!!! Använd inte örten samtidigt som riktiga läkemedel eftersom Johannesörten gör andra läkemedel verkningslösa som tex blodtrycks medicin och P-piller.

Kamomill
Äppeldoftande. Passar till hud-och hårvård. Vacker i kransar och dekorationer. Kamomill-te bra mot sömnlöshet och som gurgelvatten.

Kattmynta
Skarp doft som drar till sig katter. Passar till hud-och hårvård. Kattmynta-te bra mot förkylning och sömnlöshet.

Koriander
Vanlig i matlagning. Malda frön kan användas i rökelse. Te på koriandblad befodrar matsmältningen.

Kransborre
Bitter arom. Te mot luftvägsbesvär.

Kryddnejlika
Starkt kryddig doft. Vanlig i bak och matlagning. Olja med nejlika kan användas till fotvård och mot tandvärk.

Kryddsalvia
Balsamdoftande. God i soppor och såser. Passar till gurgelvatten.

Kummin
Fröna har skarp doft. Vanlig till bakning. Kummin-te bra mot magknip och kolik.

Kvanne
En legend säger att ärkeängeln Rafael uppenbarade kvannens läkande egenskaper för människorna. Den sades avvärja pesten och neutralisera olika gifter.
Mild doft. God till frukt och osträtter. Stimulerar aptiten.

Lager
God i kötträtter, såser och soppor. Milt rigivande, lugnar magen.

Lakritsrot
Används i godis, är laxerande.

Lavendel
Stark och söt doft. Passar till hud-och hårvård. God i doftsocker, matolja och i kryddbuketter. Kan användas i möbelpolish och insektsmedel. Te på lavendelblad bra mot huvudvärk och nervositet. Bladen plockas innan blommning. Ska locka män till sex om man bär lavendeln i en amulett eller liten påse runt halsen.

Libbsticka
Selleriarom. Kan användas till hudvård och i deodorant. Bär libbsticka i en amulett eller påse runt halsen för att öppna dig för romans.

Lind
Blomman har söt och nästan kvöljande doft. Lindbloms-te äar bra mot halsont. Barken har använts som inflammationshämmande och kramplösande och träet har man gjort medicinskt kol av.

Ljung
Ljung-te är gott och har bakteriehämande effekter, bra mot urinvögsinfektion.

Luktviol
Stark blommig doft. Passar till hudvård. God som smaksättning av honung, bra mot luftvägsbesvär.

Läkemalva
Bra till hud-och hårvård. God i sallader. Dekokt på torkad rot är bra mot halsont.

Läkeverbena
Te är milt rogivande, bra mot huvudvärk och gallsten.Denna ört liknar Lokan men är parbladig med mellan sex och tio tandade blad och en ändflik som är lika stor som parbladen.

Läkevänderot
Den är även känd under sitt latinska namn Valeriana och är rogivande och ska hjälpa mot huvudvärk. Förr användes den mot nervsjukdomar, epilepsi och mot troll och trolldom. Katter och råttor dras till den.




Malört
På grun av sin beska smak står malörten i Bibeln som symbol för livets hemsökelser och lidanden. Av malört framställs Absint, en populär likör på 1800-talet som nu är narkotikaklassad. Malörts-te befodrar matsmältningen.

Maskros
Bra till hudvård. Bladen kan ätas som sallad och blommorna kan man göra vin på. Urindrivande och stimulerar aptiten.





Mattram
Bitter arom. Används till hudvård och som malmedel. Mattrams-te smärtstillande och bra mot huvudvärk och migrän. Verkan liknar acetylsalisylsyrans och man kan även äta bladen med lite honung på tex en smörgås.

Mejram
Honungsdoftande ört som passar till hudvård och tvål. Passar till kött, fyllningar, oljor och vinäger. Fungerar som insektsmedel. Mejram-te bra mot astma och befodrar matsmältningen.

Mynta
Används till hudvård och tvål.God i såser, gele, sockerlag, drinkar, oljor och vinäger. Kan användas som insektsmedel och i doftljus. Mynta-te befodrar matsmältningen och rogivande.



Myrra
Kryddig arom. Passar till rökelse. Antiseptisk och motverkar svamp. Myrra-te mot halsont och som gurgelvatten.

Myskmadra
Doftar som nyslager hö. Ger god doft åt linne.

Nattljus
Passar till hudvård. Nattljusolja bra mot hudåkommor.

Oregano
Kallas också kungsmynta. Används till matlagning. På 1600-talet kallades den för vild mejram och ansågs bota förgiftningar, hålla pesten borta och skydda mot djävulen och häxor.




Peppermynta
Mentoldoft. Bra till hud-och hårvård. God i drycker. Kan användas som insektsmedel. Pepparmyntste befodrar matsmälningen.

Persilja
Bra till hud-och hårvård. Känd i matlagning.







Piplök
Lökdoftande. Används som vanlig lök.

Poljemynta
Bra till hudvård och som insektsmedel. blommande plantor kan användas mot isektsbett.

Rabarber
Gott till bakverk, saft och kräm. Rabarberrot bleker både hår och missfärgade kastruller. OBS! Tillaga aldrig rabarber i aluminiumkärl eftersom syran i rabarbern löser upp lite av aluminiumet och hamnar i det man tillagar.

Renfana
Skarp doft. Skrämmer bort getingar och flugor. Med bladen kan man smaksätta kött, ost och mjölkrätter. Te på renfaneblad befodrar matsmältningen.

Renlav
En mossa/lav som används som sårpulver till infekterade sår.

Ringblomma
Kryddig doft. Passar till hud-och hårvård. Med kronbladen kan man smaksätta ris, kött och osträtter, vacker i sallader. Ringblomste befodrar matsmältningen.

Ros
Söt och blommig doft. Passar till hud-och hårvård, tvål och puder. Torkad ros passar i portpurrier, doftljus och i doftpåsar till linneskåpet. Rosenhonung bra mot halsont.

Rosmarin
Stark dofrt, passar till hud-och hårvård och tvål. God till kött, fisk, klyftpotatis och i vinäger. Rosmarinte bra mot nerositet och urindrivande.

Röllika
Har fått sitt namn från Akilles som la förband med krossade Röllikeblad på de skadades sår under Trojas belägring. Sägs motverka negativitet och rädslor. Den är starkt aromatisk och bra att använda till hudvård. Te av Röllikeblommor motverkar stark mensblödning, befodrar matsmältningen, sägs vara bra mot förkylningar och förband med Röllikeblad ska vara bra på småsår.
Salvia
Skarp doft. Bra till hårvård och tandrengöring. God till kött och fisk. Kan användas som insektsmedel. Te på salviablad bra mot hosta och som gurgelvatten. Salviaolja bra till aromaterapi.




Småborre
Passar till hudvård. Småborrete är urindrivande.

Sommarkyndel
Kryddig doft. Passar till kött och bönrätter. Te är antiseptiskt och urindrivande.

Spansk körvel
Söt och anisliknande doft. Passar i fruktsallad och pajer.

Styvmorsviol
Bra till hud-och hårvård. Te är urindrivande, slemlösande och hostdämpande.

Såpnejlika
Bra till hud-och hårvård och tvål.

Timjan
Stark doft. Bra till hud-och hårvård. God till kött, marinader, olja och vinäger. Kan användas som insektsmedel, i doftljus och att ge doft åt linne. Timjante bra mot förkylning.

Trollhassel
Bra till hudvård. Kan användas i munvatten.

Vallört
OBS! Ät ej av pulveriserad rot för den sväller i magen!
På forntiden trodde man att Vallörten hjälpte vid benbrott. Bra till hud-och hårvård.
Äkta vallört är en högväxt, flerårig ört med vingkantad stjälk. Den sprider sig med utlöpare och bildar ofta stora bestånd. Bladen är stora och spetsigt äggrunda, de nedre bladen är skaftade medan stjälkbladen är oskaftade med långt nedlöpande bladbas. Både stjälken och bladen är styvt och vasst borsthåriga. Äkta vallört blommar i juni-juli, blommorna är blekrosa till violetta och har långa spetsiga foderflikar.
Äkta vallört liknar fodervallört men den senare skiljs genom att även
stjälkbladen är skaftade, utan nedlöpande bladbas. Dessutom har den senare klarblå blommor, korta foderflikar, långa ståndarsträngar som är smalare än ståndarknapparna och matt gråbruna och skrovliga delfrukter. Hybriden mellan de båda arterna är vanligare än föräldraarterna, den kallas uppländsk vallört (S. x uplandicum) och är till utseendet ett mellanting med något nedlöpande blad, den är endast delvis fertil och har nedsatt fruktbildning.
Utbredning. Äkta vallört är sällsynt och växer på kulturpåverkad mark, vid gårdar och i vägkanter. Arten förekommer från Skåne till Gästrikland.

Vintergröna
OBS! Kärlvidgande effekt på huvudkärlen om man tex dricker te på bladen. Skulle kunna vara bra vid tex migrän men det är för svårt att dosera rätt!
Har smärtstillande verkan och ingår i många kända muskelsalvor.

Vitlök
Stark och god smak som är känd inom matlagning. Bra till hårvård. Sänker kolesterol, blodtrycket och blodsockret. Hämmar bakteriejäsning i tarmarna och lindrar klimakteriebesvär. Lite bakteriedödande och därför bra att smörja in sig med vid tex fotsvamp, om man står ut med lukten vill säga.

Åbrodd
Under medeltiden användes åbrodd mot allt från magont till ormbett, skallighet och djävulsutdrivning.
Söt och uppfriskande doft. Bra till hårvård, som fyllning i kött och fågel. Bra som mal och insektsmedel.

Älgört
Den kallas också älggräs, mjödört och spirea, där av namnet aspirin, den innehåller nämligen salisylsyra och är smärtstillande.
Den har honungsdoftande blommor och växer i fuktig och frodig mark som tex dikeskanter.På blommorna kan man göra te som är smärtstillande, febernedsättande, urindrivande och befodrar matsmältningen.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Hur man får längre hår

Hårförlägning är ett snabbt och tillfälligt sätt men om man vill att ens riktiga hår ska växa lite fortare har jag några tips.
Först och främst måste man ha tålamod, för det tar tid. Sen ska man sluta slita på håret. Sluta eller dra ned på stylingprodukter och aldrig kamma/borsta håret när det är blött men framför allt inte tvätta det i onödan. Att tvätta håret varje dag i onödan sliter en hel del och man är inte smutsig bara för att man inte kommer till jobbet med nyfönat hår!
Att ändra sina hårtvättnings vanor kan få håret att bli radikalt längre eller rättare sagt radikalt mindre slitet.
Man kan använda kosttillskott för att få starkare hår och naglar. Många av kosttillskotten innehåler extrakt av åkerfräken, så att dricka te på åkerfräken går lika bra, men bälja inte i dig, åkerfräken blir giftig i för stora mängder.
Att massera hårbotten då och då sätter fart på blodcirkulationen och kan påverka tillväxten men att slita mindre på håret är det effektivaste sättet att få längre hår s…

Åbrodd

I de länder där den växer vilt har den fått många folkliga namn, som alla visar dess värde som traditionell ört. Tex franska "garde-robe" (dräktväktare) där den använts som malmedel. Eller engelskans "maiden´s ruin" (möns fördärv) där den användes som kärleksmedel.
Den har ett aromatiskt och silkeslent bladverk som är flikigt (som dill ungefär.)När man vidrör den frigörs kamferdoften från bladen. Det är en kompakt, härdig buske som blir ca 90 cm hög och 60 cm bred. På senvåren kan man beskära den till ca 45 cm. Den vill ha sol men ganska skyddat läge, väldränerad standardjord. Om man vill föröka den tar man färska skott på försommaren eller hårda sticklingar på hösten, man kan också föröka med avläggare.
Åbrodd är användbar i både matlagning, mot mjäll i schampo och hårsköljning, för medicinskt bruk och som hushållspreparat, framför allt som malmedel.
Under medeltiden användes åbrodd mot allt från magvärk till ormbett, skallighet och djävulsutdrivning.

3 goda gurkor

Nu börjar gurkorna mogna och då har jag tre favoritinläggningar som jag tänkte dela med mig av.
Gotlandsgurka 2 kg små Västeråsgurkor dillkronor Lag: 2 flaskor vichyvatten (330ml) 1,6 dl ättiksyra 24% 3/4 dl salt 1 kg socker  Blanda ingredienserna till lagen och rör så att sockret löser sig. Skölj och skiva gurkan, varva med dillkronor i en glasburk och häll över lagen. Det tar 3 veckor för den att mogna . Står sig ca ett år i kylen.
Snabbgurka ( om man inte kan vänta!) Lägg ett par Västeråsgurkor i en plastpåse, lägg i dill ( kronor, stjälkar eller blad) och häll på lite salt och ev en liten pytteskvätt ättika och lägg i kylen. Låt den ligga och "gosa till sig" över natten, så har du inlagd saltgurka nästa morgon och morgonen därpå är den om möjligt ännu godare!
Pressgurka Skala ett par gurkor (spelar ingen roll vilken sort) glest så att de blir långrandiga. Skiva dem sedan med osthyveln och lägg dem på ett fat. Strö över en msk salt och lägg ett annat fat ovanpå och på det…